Hästen och människan skiljer sig inte mycket åt när det gäller insidan. Hästens har samma organ som människan och de fyller samma funktion, hästens organ är dock betydligt större än människans.
På bilden nedan visas hästens olika organ.
Precis som människan har hästen lungor, hjärta, lever, magsäck, njurar, tunntarm, tjocktarm, ändtarm och mjälte.
Vid konvalescens blir hästens kropp mer otränad då den tappar muskler och kondition långsamt. Om hästen måste stå i sjukhage eller kanske till och med inne under dagarna tappar den ännu mer och blir lätt understimulerad vilket kan leda till att den till slut börjar med stereotypa beteenden. Det är därför viktigt att anpassa foderstaten så att hästen inte får i sig samma energi som den fick när den var i full kondition. Var noga med att inte minska maten för fort utan lite i taget så magen hinner lugna ned sig.
Vid hårdare träning ökar hästens blodcirkulation och den behöver då mer syre vilket gör att den blir andfådd och vidgar nosborrarna för att få in så mycket luft som möjligt. Får inte hästen tillräckligt med syre kommer inte musklerna orka. Har man t ex en galoppör som tävlar ofta är det noga med att hästen får i sig rätt mängder energi, mineraler, fett och salt. Vissa ger även kalk för att stärka skelettet. En mycket vältränad häst behöver ofta äta mindre än en otränad häst då den har bättre ämnesomsättning.
Storleken på hjärtat skiljer sig mellan raser och individer. Galopphästar har större hjärtan än t ex kallblod har. Galoppörer har också större blodvolym än andra raser. En mycket duktig galoppör vid namn Secreteriat har det största hjärtat som någonsin mätts. ”Dr Thomas Swerczek menade att Secreteriat hade det största hjärtat han någonsin sett hos en häst med nästan dubbla storleken mot ett normalt hästhjärta.” Secreteriats hjärta vägde 10 kg vilket är ca 1,5 % av hans kroppsvikt. Ett vanligt hjärta väger ca 2-6 kg.
En häst orkar olika mycket beroende på ras och träning. Hästraserna är framavlade för olika ändamål och är bra på olika saker. Arabiska fullblod till exempel är uthålliga och smidiga men inte så viktbärande eller hållbara (olika för olika individer). Svenska halvblod å andra sidan är starka och robusta vilket gör dem viktbärande och hållbara. Hur mycket hästen orkar beror också på vilken kondition hästen är i. En häst som varit konvalescens i 3 veckor behöver långsamt sättas igång igen för att inte bli för hårt ansträngd och det är väldigt viktigt att inte pressa hästen för hårt om den inte orkar. Om du skulle sätta upp en person som väger 70 kg på en B-ponny så skulle den här ponnyn ganska snabbt bli trött då den måste använda alla sina muskler för att orka gå med ryttaren på ryggen.
När hästens magsäck är tom kan man rymma ca 13 – 23 liter i den beroende på hästens storlek och ras. I magen ligger den som ett J vilket gör att en tredjedel alltid är tom. Man kan alltså säga att magsäcken innehåller ca 8 – 15 liter. Om hästen får för mycket mat under kort tid kan mat som inte är helt bearbetad pressas vidare till tarmen där det orsakar problem som t.ex. kolik. Det är därför bäst att ge hästen lite mat flera gånger o dygnet än mycket mat få gånger. Hästens tarmar blir tillsammans upp till 30 m långa. De långa tarmarna gör att hästen löper större risk än oss människor att drabbas av exempelvis tarmvred.
Tolvfingertarmen är ca 1 m lång och Tunntarmen blir mellan 21 – 25 m, Fodret stannar cirka en och en halv timme i tolvfingertarmen och tunntarmen. Blindtarmen är också ca 1 m lång. Hos hästar har blindtarmen en väldigt viktig funktion, det är nämligen där nedbrytningen av gräs sker. Tjocktarmen är ca 3,5 m lång och jäsningsprocessen i blind- och tjocktarm tar cirka 18- 24 timmar. Ändtarmen är ca 30 cm lång och i den avslutas processen.
Källförteckning
På bilden nedan visas hästens olika organ.
Precis som människan har hästen lungor, hjärta, lever, magsäck, njurar, tunntarm, tjocktarm, ändtarm och mjälte.
Vid konvalescens blir hästens kropp mer otränad då den tappar muskler och kondition långsamt. Om hästen måste stå i sjukhage eller kanske till och med inne under dagarna tappar den ännu mer och blir lätt understimulerad vilket kan leda till att den till slut börjar med stereotypa beteenden. Det är därför viktigt att anpassa foderstaten så att hästen inte får i sig samma energi som den fick när den var i full kondition. Var noga med att inte minska maten för fort utan lite i taget så magen hinner lugna ned sig.
Vid hårdare träning ökar hästens blodcirkulation och den behöver då mer syre vilket gör att den blir andfådd och vidgar nosborrarna för att få in så mycket luft som möjligt. Får inte hästen tillräckligt med syre kommer inte musklerna orka. Har man t ex en galoppör som tävlar ofta är det noga med att hästen får i sig rätt mängder energi, mineraler, fett och salt. Vissa ger även kalk för att stärka skelettet. En mycket vältränad häst behöver ofta äta mindre än en otränad häst då den har bättre ämnesomsättning.
Storleken på hjärtat skiljer sig mellan raser och individer. Galopphästar har större hjärtan än t ex kallblod har. Galoppörer har också större blodvolym än andra raser. En mycket duktig galoppör vid namn Secreteriat har det största hjärtat som någonsin mätts. ”Dr Thomas Swerczek menade att Secreteriat hade det största hjärtat han någonsin sett hos en häst med nästan dubbla storleken mot ett normalt hästhjärta.” Secreteriats hjärta vägde 10 kg vilket är ca 1,5 % av hans kroppsvikt. Ett vanligt hjärta väger ca 2-6 kg.
En häst orkar olika mycket beroende på ras och träning. Hästraserna är framavlade för olika ändamål och är bra på olika saker. Arabiska fullblod till exempel är uthålliga och smidiga men inte så viktbärande eller hållbara (olika för olika individer). Svenska halvblod å andra sidan är starka och robusta vilket gör dem viktbärande och hållbara. Hur mycket hästen orkar beror också på vilken kondition hästen är i. En häst som varit konvalescens i 3 veckor behöver långsamt sättas igång igen för att inte bli för hårt ansträngd och det är väldigt viktigt att inte pressa hästen för hårt om den inte orkar. Om du skulle sätta upp en person som väger 70 kg på en B-ponny så skulle den här ponnyn ganska snabbt bli trött då den måste använda alla sina muskler för att orka gå med ryttaren på ryggen.
När hästens magsäck är tom kan man rymma ca 13 – 23 liter i den beroende på hästens storlek och ras. I magen ligger den som ett J vilket gör att en tredjedel alltid är tom. Man kan alltså säga att magsäcken innehåller ca 8 – 15 liter. Om hästen får för mycket mat under kort tid kan mat som inte är helt bearbetad pressas vidare till tarmen där det orsakar problem som t.ex. kolik. Det är därför bäst att ge hästen lite mat flera gånger o dygnet än mycket mat få gånger. Hästens tarmar blir tillsammans upp till 30 m långa. De långa tarmarna gör att hästen löper större risk än oss människor att drabbas av exempelvis tarmvred.
Tolvfingertarmen är ca 1 m lång och Tunntarmen blir mellan 21 – 25 m, Fodret stannar cirka en och en halv timme i tolvfingertarmen och tunntarmen. Blindtarmen är också ca 1 m lång. Hos hästar har blindtarmen en väldigt viktig funktion, det är nämligen där nedbrytningen av gräs sker. Tjocktarmen är ca 3,5 m lång och jäsningsprocessen i blind- och tjocktarm tar cirka 18- 24 timmar. Ändtarmen är ca 30 cm lång och i den avslutas processen.
Källförteckning
- http://forskning.equinfo.se/#post29
- http://www3.ridsport.se/Hastkunskap/Hall-din-hast-frisk/
- http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjurens-utfodring-och-vard/nyheter-huv/unghaststudie/
- http://runeberg.org/lantuppsl/0774.html
- http://www.capactiva.se/utf.htm
- http://www.pc-horse.com/index.php/sv/articles/digestion/small-intestine
- http://www.unisus.se/digestion.html
- http://hippocampus.slu.se/fragorsvar/arkiv.cfm?Call=fragorsvar&PageAction=1&id=26
- http://www.awinna.se/varfor-awinna/hastens-mage-och-tarm/
- http://www.hastkliniken.se/goda-rad/
- http://engelsktfullblod.ifokus.se/articles/4d7147e7b9cb46223905cf6e-secretariat